Isac lär sig engelska

Vi sitter vid middagsbordet och efter, för vår familj, ovanligt lång tystnad utbrister Isac;
-Mamma, hur säger man let´s go på engelska?
Alla börjar skratta och jag svarar: "Älskade Isac, let´s go är engelska"
- Hm, just kidding mamma svarar Isac lite generat.
Linnéa undrar: -Isac, hur långt kan du räkna på engelska?
Isac börjar räkna one, two, three...nineteen and tenteen.

Jag måste ändra mina kommunikationsmetoder!

Här i Indien är man oerhört beroende av sin chaufför och jag tillbringar mer tid med honom än med Johan. Jag känner tyvärr att vår otroliga mespropp till chauförr som dessutom har världens sämsta lokalsinne håller på att driva mig till vansinne. Han saknar totalt egen initiativ- och slutledningsförmåga och är livrädd för att tappa ansiktet och håller då hellre tyst fast det är just det som hela tiden sätter honom i klistret.

I går morse ringde jag Lawrence tidigt på morgonen för att säga att han var tvungen att komma 15 minuter tidigare än Johan bett honom då jag skulle på ett möte på skolan som skulle börja 9.30. "Du måste vara här senast kvart i nio för det tar 45 minuter att åka till skolan". När dyker han upp? 9 prick som Johan bett honom om. Jag är förstås sur och ber honom trampa på gasen för att vi inte skall komma för sent. Hans förklaring var att han tyckte jag sa kvart över 9. När jag ifrågasatte varför jag då skulle ringt och bett honom komma tidigare eller hur han trodde att vi skulle komma till Indus på 15 minuter blev svaret "Did not think madame" nähä!

Senare på kvällen åkte jag och Linnéa till Garuda Mall. Vi klev av vid huvudentrén och vår chaufför skulle sedan köra ner i garaget. Jag sa att jag och Linnéa skulle komma ner till garaget när vi var färdiga då jag vet att det är enkelriktat vid uppfarten vilket skulle det innebära att föraren först skulle behöva köra runt två kvarter för att kunna hämta upp oss vid entrén.

Efter shoppingrundan hittar vi inte bilen i garaget och vi ringer till Lawrence. När jag förklarar att vi är i garaget men inte hittar honom säger han att han är på 1 st floor. Jag frågar undrande vad han menar med 1st floor då Mall garaget har 2 våningar som heter lower basement och upper basement. Lawrence fortsätter mumla 1st floor. Då undrar jag vilken färg pelarna har då ena garagevåningen är blå och den andra grön. "Green madame" blir svaret. Vi går till lower basement som är grön men där finns inte en enda bil. Jag ringer upp igen och ifrågasätter om han verkligen är i garaget, jo visst svarar han. Då så. Det finns bara en utfart. Vi går dit och så hämtar du upp oss där, instruerar jag. 10 minuter senare och fortfarande ingen Lawrence. Jag ringer upp igen. "Outside Madame" blir svaret denna gång. Ja då kvarstår inget annat alternativ än att gå upp och ställa sig vid huvudentrén i alla fall. Efter ytterligare 10 minuters väntan dyker han så upp. Det visar sig att han inte hade parkerat i garaget trots allt.

På torsdagar blir det lite pusslande med bilen då jag måste till Indus tidigt på morgonen (agerar stödlärare där emellanåt)och sedan måste Lawrence tillbaka hem för att skjutsa Johan till jobbet och sedan tillbaka till skolan för att hämta mig. I morse bad jag Lawrence skynda sig tillbaka när han hade lämnat Johan för jag skulle sluta 10.30 och var tvungen att hinna åka och handla innan Isac kom hem från skolan. Johan var ingen idé att prata med för han sussade fortfarande sött när jag åkte)
När klockan var 10.40 och Lawrence fortfarande inte var på plats ringde jag upp. Fick då till svar att han var i city. När jag frågade vad han gjorde där lämnade han över telefonen till Johan. Johan behövde göra ett bankbesök och han hade ju ingen aning om att jag skulle sluta tidigt på Indus. Lawrence följer sista givna instruktion. Att den går stick i stäv med tidigare givna instruktioner reflekterar han inte över. Klockan 13.00 blev jag upphämtad på skolan och det blev ännu en vansinnesfärd på Indiens slingrande landsvägar för att hinna hem innan Isac kom med skolbussen.

I morgon tänker jag inte ta mig en meter utanför poolområdet och jag skall ta mitt första glas vin redan till lunch!

Kommunikationsproblem

Nu behöver jag bli av med lite frustration igen. Både tvättmaskin och torktumlare har strulat och reparatören har varit hos oss flera gånger men felen återkommer, suck.

I förrgår skulle reparatören komma igen kl 13.00 och då kunde jag inte vara hemma så jag berättade för min maid att hon fick ta hand om honom. Själva tvättprogrammet går bra men när maskinen skall börja centrifugera låter det som det ligger stora stenar i trumman och tvättmaskinen får ett eget liv och vandrar iväg över golvet.

När jag sedan kom hem och frågade hur det hade gått svarade min maid glatt "No cost I sent him away". När jag nu äntligen fått honom att komma igen blev jag förstås inte alltför glad över henne egna lilla initiativ och frågade varför hon gjorde det. Då svarade hon käckt. "No problem for me to hold washing machine". Suck, jag förklarade åter för henne att jag inte ville att hon skulle så och hålla fast maskinen när den centrifugerar och att det inte är meningen att det skall låta som det är stenkastning i en maskin.

Ringde tillbaka till reparatören och förklarade för honom att han var tvungen att komma tillbaka. Nästa morgon satte jag på en full maskin som jag sedan stoppade precis innan centrifugering för att reparatören skulle få se hur maskinen betedde sig när det var tvätt i. Både jag och Johan sa vid flera tillfällen till maiden att absolut INTE röra tvättmaskinen. Den skall stå så här till reparatören kommer. Flera gånger på förmiddagen kommer maiden till mig och frågar washing, washing? Jag svarar No, no, no. Don´t touch!

När reparatören väl kommer och jag går ut med honom i tvättstugan är maskinen tom!
Hur lyckades hon? Jag lämnade henne bara oövervakad i drygt 10 minuter när jag tog en dusch! "Washing finished madame" säger maiden glatt och pekar ut på tvättställningen.

Övervikt från Sverige

OOOhhh vad lyckliga vi är! Marsvinsholmsost, Falurågrut, saltlaktrits, Marabou, O´boy och Falukorv är bara något av det Johan hade med sig från Sverige när han i fredagsmorse landade i Bangalore. Även färsk jäst och mandelmassa fanns med så nu har jag bakat bullar i vår minimala ugn. Det tog lite längre tid men smakade ljuvligt.

Johan har även inhandlat en sk Squeezebox och har nu programerat den så jag slår på den som en vanlig radio och bläddrar mellan Mix Megapol, Rix FM och Lugna favoriter.

Jag är ingen direkt fan av falukorv i vanliga fall men efter flera månader i Indien smakade det supergott.

Det har även börjat hända en hel del i våra närbutiker och nu kan jag köpa både grovt rågbröd och svenskt wasa knäckebröd bara 15 minuters bilfärd härifrån. I vår lilla köttbutik har de också börjat sälja färdigskivad paketerad skinka och korv. Låter kanske inte så märkvärdigt men det kommer att underlätta mina matinköp avsevärt.

Nya idrottsliga framgångar

I fredags var det dags för Idrottsdag på Indus. Det var gassande sol och 32 grader varmt och jag tyckte verkligen synd om barnen som utövade friidrott. Det stoppade dock inte Jacob som ställde upp i 400 meters staffetten och hans lag tog hem 1:a pris och en mycket stolt Jacob fick diplom och guldmedalj. Tyvärr kunde inte prisutdelningscermonin förevigas då batteriet på kameran dog. Ovan ser ni dock Jacobs växling och lyckliga vinnarlaget efter målgång.

Namntävlingen avgjord!

Tack för alla bra namnförslag på våra nya fåglar. Det blev till sist Pippi och Herr Nilsson som föll ungarna mest i smaken så nu har de officiellt blivit namngivna. Tack Tahvanainens! Priset blir gratis boende hos Familjen Tullberg i villa 250 i Palm Meadows vid ett besök till Bangalore :-)

Jacob 11 år

Jacob fyllde år i tisdags och vi passade på att bjuda våra svenska vänner på gräddtårta med jordgubbar men vi höll på att bli utan.

Åkte till en affär för att beställa födelsedagstårtan. De har en hel bok med tårtor så det var bara att välja och vraka och de lovar att den är klar inom 20 minuter. Med trafiken i Indien tar det 45 minuter att bara komma till affären så det blir 1,5 timme bara i bilen för att köpa en tårta. Jacob hade siktat in sig på en jordgubbstårta men naturligtvis var jordgubbarna slut. Då jag faktiskt var ute en dag i förväg (börjar lära mig lite om detta land) frågade jag om det gick att göra en beställning till morgondagen och det var inga problem. Sagt och gjort tårtan beställdes och skulle vara klar för avhämtning kl 13.00 följande dag. Tårtan behövdes eg. inte förrän kl 14.00 men som sagt här i Indien måste man ha marginalerna på sin sida.

Klockan 13.40 följande dag är jag på plats och frågar efter min tårta. "Only 5 minutes Madame" blir svaret, suck. 35 minuter senare börjar jag bli irriterad och undrar varför det dröjer när tårtan var förbeställd till 13.00. Då berättar de för mig att de inte har några jordgubbarna?!

Jag blev så rasande som man bara blir i detta land och krävde att de skulle leverera en tårta med jordgubbar hem till mig senast kl fem (gästerna skulle komma kl 6). De kom faktiskt med tårtan redan klockan 4 och den var jättegod. Det skall bli så skönt att bara kunna åka ner till bageriet och köpa en tårta och vara hemma igen allt inom 15 minuter.

Jacob fick ett jättetrevligt kalas och extra roligt var att det kom en helt ny svensk familj på kalaset. Jag mötte dem vid poolen dagen innan. De kommer från Göteborg och pappan jobbar för Volvo. De är här på förbesök för att titta på boende och skolor och skall flytta ner i mars/april. De har två barn, Nora 11 år och Erik 8 år.

Hjälp oss döpa våra nya fåglar

Vårt första fågelpar går i gult och grått och heter Singh och Song. Det är Song ni ser till vänster. Vårt nya fågelpar som är gråa och vita har vi inget namn till. Den ena är gråbeigespräcklig och den andra som ni ser till höger är grå och vit. Hjälp oss med namn! Nina föreslog att de skulle heta Snö och Slask för att få lite svensk anknytning men ungarna tyckte synd om fågeln som skulle få heta Slask så det gick inte hem. Kom med förslag!

Russel Market

I helgen gjorde vi ett nytt besök på Russel Market. Denna gång hade vi med oss några av våra svenska vänner, Matilda med hennes två barn Moa 4 år och Oliver 1år.

Moa ville också ha fåglar och de köpte två undulater som fick namnet snövit och prinsen. Då vi specialtillverkat en jättebur till våra fåglar passade vi också på att köpa två till.

Vi köpte också massor av fina grönsaker och frukt men kött och fisk avstod vi ;-)

Idrottsdag på TISB

Förra torsdagen var det idrottsdag på Isacs skola. Alla föräldrar var där för att heja på sina barn och det var ett jättetrevligt arrangemang. Massor av roliga lekar och tävlingar. Det hela inleddes med att barnen stod uppradade och dansade fågeldansen och Honky Tonky med färglada t-shirts och matchande band. Sedan var det den stora hinderbanan där ungarna sprang över bollar och mellan koner, kröp under nät och hinder. Isac sprang för allt hand var värd och vann med stor marginal. Ni skulle ha sett så stolt han var.

I grenen pärlträdning gick det inte lika bra men han var glad ändå. Den gulligaste grenen var den där pojkarna hade grodmask och flickorna prinsesskronor. Pojkarna fick stå brevid varandra på led och på given signal springa fram till tjejerna och pussa dem. Då tog prinsessan fram en krona och grodan förvandlades till prins. Sedan rusade paren i mål hand i hand. Det hela var så gulligt att inte ett öga var torrt. Efter en trevlig förmiddag med massor av grenar avslutades eventet med dragkamp för föräldrarna och vinnande laget bjöd alla barn på chokladtårta.

Liknande sportarrangemang har jag aldrig sett i Sverige men o andra sidan har vi inte 10 idrottslärare på varje skola.