Kulturkrockar och tjänstefolk

Varje dag blir jag påmind om att svenskar och indier har olika sätt uttrycka oss och tackla budskap vi inte förstår. En indier säger aldrig nej och skulle aldrig erkänna om det är något de inte förstår och det går mig på nerverna ibland. De har en enorm vilja att vara till lags men när våra värderingar inte stämmer överens kan det bli hur fel och irriterande som helst. Låt mig återbättra några exempel på vardags- och lyxproblem jag tampas med för tillfället.

Jag och min väninna Camilla hade varit på Hotellet Leehla Palace för att signa upp oss för medlemskap i Overseas Womens Club. Barn var inte välkomna och efter en lång procedur där Camilla och jag fått turas om att fylla i papper medans den andra vaktade barnen (Camilla har en son, Lucas, på 3, 5 år) var vi äntligen färdiga. Det var lunchdags och bråttom för båda grabbarna började bli rejält kinkiga. Vi var i bästa fall ca 30 minuters bilfärd hemifrån och Camilla kände sig lite stressad för containern med deras tillhörigheter från Sverige skulle anlända samma dag och firman som levererade skulle ringa när de var på plats.

Vi förklarade för vår chaufför Lawrence att vi ville äta på ett enkelt,billigt ställe som låg längst vägen hem då vi var lite stressade. Det skulle också vara barnvänligt då våra söner inte är några större fan av stark indisk mat. "I know a perfect place" säger vår chaufför glatt och kör iväg åt helt motsatt håll än hem. Jag ropar stopp och säger att han måste vända. Vi vill absolut inte in till stan för vi vill inte fastna i trafiken och har bråtom hem. "very close, only five minutes madame, very good for children". Ja, ja tänkte jag i mitt stilla sinne. 35 minuter senare och i helt fel ände av staden är vi tillslut framme vid föreslagen restaurang. Det visar sig vara en riktig lyxkrog och långt ifrån barnvänligt. Jag är ursur och undrar varför han tog oss hit och får till svar att "Oh sorry madame good restaurant".

Jag kämpar dagligen med att få min chaufför att förstå att även tiden är av betydelse för mig och då svarar han "So sorry madame will never happen again, I understand". Senast igår ville han visa mig en affär för juldekorationer. Den är så vacker du måste bara se den "very close, very close, only five minutes" 20 minuter senare anländer vi till en skuffig bokhandel som säljer julkort och kristen literatur, wow. "Oh sorry madame"

Idag fick vi en DVDspelare installerad i bilen och det kommer att bli räddningen i Bangaloretrafiken där jag och Isac tillbringar mycket tid. Lawrence lyckades dock inte få igång spelaren och jag tyckte inte att jag såg någon ljussignal från fjärkontrollen. Jag frågade om det fanns batterier varpå Lawrence svarade yes madame batteries ok. Jag bad att få fjärrkontrollen men Lawrence ville inte förlora ansiktet utan ville lösa problemet själv och började ringa någon för att få hjälp. Efter lång väntan och mycket fipplande tog jag till slut bara fjärrkontrollen ur hans hand och konstaterade snabbt att det inte alls fanns några batterier, så var det problemet löst. "Oh sorry madame"

Vi har förutom en chaufför också en maid . Hon städar och tar hand om tvätten men laddar inte maskinen längre. I två veckors försökte jag lära henne att inte blanda svart och vitt i samma maskin "sorry madame never happen again"

Efter en veckas regnande och mkt hög luftfuktighet insåg vi att vi behövde köpa en torktumlare. Jag hade en ordentlig genomgång med maiden och visade symbolerna för torkumling i plagget och att ett kryss betydde ingen torktumling " Yes madame, no problem madame". Nu får hon inte ladda torktumlaren heller. Det finns ingen illvilja bara total oförståelse för hur vi kan slösa energi och inte tvätta allt på en gång. Hon må vara usel på att tvätta men huset är alltid rent!

Lärdommar;
yes= precis vad som helst
Madame= mantra som bör upprepas så ofta som möjligt
No problem= jag fattar ingenting
never again= så ofta jag kan
5 minutes= Allt mellan 20-60 minuter
tomorrow= 1-2 veckor